Telefonsamtal.

Har precis pratat med min kära Becca på telefon o det var så skönt att höra din röst! Du är bäst på alla sätt o jag saknar dig så himla mycket. Blev så överraskad när det var du som ringde o det var precis vad jag behövde just nu. Uppdatering från K hamn o världens underbaraste garv på andra sidan luren. Kunde inte bli bättre. Love you girl!
 
Jag o nathalie har precis stängt av TVn efter ett jäkla serietittande. Mycket bra på TV på måndagar. Vi blev lite övertrötta på slutet vilket resulterade i att jag går o lägger mig med blåmärken på brösten o nathalie med deodorant i håret. haha men så kan det gå! Laters

/Josefin  

Lina Karlsson.

Idag är ingen vanlig dag, för det är Lina Karlssons fördelsedag! Grattis gumman o hoppas du får en bra dag! Antar att du firar den i Västerås men till helgen hoppas jag på hemfärd o ut o röja på statt ;) haha Jag har fortfarande inte skrivit det där mailet som jag skulle men jag vill att du ska veta att jag saknar dig så otroligt!  Satt o kollade igenom studentalbumet o insåg hur mycket jag saknar gymnasietiden o alla störda håltimmar i rasthallen tillsammans med dig. Vi gick ju i världens cp klass men det gjorde väl egentligen inte så mycket så här i efterhand. Vi hade ju några att skratta åt iaf! haha Man undrar ju lite vad Crille A o Matthias har för sig idag menar jag! :) Å natur gick vi o fattade väl inte sådär jätte mycket va men wtf! Hade aldrig klarat det utan dig o jag är så tacksam att du stått ut med mig!  

Trean var ju faktiskt grym o jag skulle göra om det alla dagar! Iaf med dig! Diggar alla bilfärder ner till stan när det faktiskt bara tog 5 min att gå! haha Mycket kul har hänt o många partykvällar hann vi med. Du är iaf sötast, finast o underbarast o jag älskar dig så himla mycket hjärtat! Äntligen får vi bli nitton, jag fyller ju faktiskt också år snart, ett år senare än alla andra men va faan, decemberbarn rockar fett! Sköt om dig nu darling o spela skiten ur dom där borta i Västerås! See u in April! 

 



/Josefin

Grattis mamma.

Äntligen är det den 20 November o din dag är här mamma! Hela 44 år har du levt o just idag ett år närmare döden! ;) :) haha

Älskar dig oändligt! Som jag skrev i smset, tack för att du finns o för att du orkat med mig genom alla år! Tack för att du orkade småbarnsåldern men framför allt alla jobbig tonår. Tack för att du orkade med alla kommentarer o stressiga mornar! haha tack för att du orkade med alla 'ser jag tjock ut i det här?' Jag: 'Ja, byt!' Du är underbar på alla sätt o trots alla duster älskar jag dig som sagt oändligt! 

Vet inte varför jag drar upp det här nu, kände bara att du ska veta vilken fantastisk mamma du är så här på din födelsedag! Ha det bra i den här bloggens andra hemstad, kära huvudstaden så får vi hoppas att pappa o emil har ställt till med storkalas när du kommer hem imorn! HAHA skulle inte räkna med för mycket! ;) 

Puss på dig! You're the best! 

Grattis! Hurra, hurra, hurra!

/Josefin  


Partisk men dock!

Vill bara dela med mig en bild på typ världens vackraste barn på vinterpromenad. Jag kan vara lite partisk i frågan då det är mina älsklingar men dock! :) Pappa är med på ett hörn också men ni vet ju redan vad jag tycker om honom.



/Andreas

Fars dag i dubbel bemärkelse

  


Året är 2008! Mannen på bilden, Per Ingvald Rosenholm en linjemontör med en brokig historia. Han föddes 9:e november 1943 i en "stugon" i Pjelax, Närpes i Österbotten (=Svensktalande del! Sjukt viktigt!) i Finland som syskon nummer 8 i en skara av 11. När han var 15 år tog han båten över till Sverige för att finna lyckan likt smålänningarna utvandrade till USA under 1800-talet. Han blev linjemontör och möter till slut sitt livs kärlek i den ack så fagra och 8 år yngre Kerstin Melander.  Dessa tu gifte sig 1973 och 22:a mars 1974 föds deras första barn Gerd Therese Rosenholm. Detta barn kommer senare visa sig vara av underbar karaktär för de lyckliga föräldrarna. 5:e april 1978 föder Kerstin hennes och Pers andra och sista barn Per Andreas Rosenholm (undertecknad men det fattade ni väl?), och med honom kom så småningom magsåren och övriga stressrelaterade krämpor. 
På bilden ses Per sittandes med sitt första barnbarn i famnen som hans dotter födde våren 2008.

Idag söndagen den 9:e november är det fars dag men alltså ock Pers 65:e födelsedag (mao fars dag i dubbel bemärkelse) och han blir, rent åldersmässigt, klassad som pensionär. Han har dock beslutat att jobba vidare ett tag då pensionen inte är någon höjdare.

Andreas rescension: Pappa Per är för mig den underbaraste pappan som finns. (Ja jag är partisk) Han är min idol så tillvida att han alltid har ställt upp och skjutsat när vi skulle iväg på fotbollsturneringar eller matcher, samt följt med på klassresor. Han är envis som jag tidigare berättat om och jag önskar att jag hade en del av detta. Han har lätt att anpassa sig då han är oerhört ungdomlig av sig i sinnet och dom flesta kompisar tycker således också bra om honom.
Är han då bäst på alla punkter? Nej det finns några småsaker som inte är helt okej och det är bland annat att han har lite problem att diskutera på en lugn och sansad nivå utan höjer rösten ganska omgående och han skulle kunna klä sig lite mindre "gubbigt" drar upp brallorna till ovanför naveln, strumpor i sandaler på sommaren och magväska.
Allt som allt får min pappa 5 faderskapsgestalter av 5 möjliga för att det som inte är okej är så små saker. 

Jag älskar dig pappa och tack för att just du blev min pappa!           

/Andreas 

Ps. På begäran från Josefin så kommer även en bild från födelsedagsfirandet  med fokus på tårtan! ;) Ds.
                                                           

Farsdag.

Satan vad jag har bloggat idag o kul var det, men nu får det faktiskt bli dagens sista! Kom lite sådär hastigt på att det är farsdag idag så grattis farsan! Du är grym på alla sätt o vis o ja, jag antar att du har gjort ett ganska okej jobb. Du har ju lyckats åstadkomma mig o så vitt jag vet så blev jag väl en ganska så skaplig människa. Men än är inte ditt arbete klart! Cirka 40 år till kommer du få stå ut med mig o lycka till med det! Du har en son också som har varit o kommer bli en betydligt större pain in the ass, no offence Emil, o jag är hundra procentigt säker på att han har glömt bort att det är farsdag idag så jag får väl hälsa grattis från honom också! Ha en bra dag iaf! Puss på dig!  

/Josefin

Rebecca Karlsson.

Kan inte säga det tillräckligt många gånger men jag saknar dig så otroligt! Love you!



/Josefin


Tisdagen fick ett tråkigt slut.

Idag när jag kom hem från en dag på stan ringde mamma o berättade att min farmor har gått bort efter en kort tids sjukdom. Dödsfall är aldrig kul men att befinna sig på andra sidan jordklotet när det händer är bortom jobbigt. Även fast jag visste att hon var sjuk gick allting otroligt fort o just nu känns hela grejen overklig. Önskar att jag vore hemma o kunde krama om min familj som har en svår tid framför sig att bearbeta allting. Massa frågor dyker upp när såna här saker händer o just nu vet jag inte vad jag ska göra. Hemfärd till begravningen bla. Självklart vill jag vara där för alla o få mitt hej då till farmor men samtidigt vet jag inte om jag klarar att åka hem. Just nu är det kaos i huvudet o jag känner mig bara tom. 

Jag vet att det här var det bästa för farmor o nu får hon äntligen återförenas med farfar. Bara så otroligt jobbigt för oss anhöriga. Hon har levt ett långt och händelserikt liv o nu var det helt enkelt hennes tid att lämna oss. Hon lyckades åstadkomma många bra saker då jag framför allt tänker på de tre underbara barn hon skapade, varav en är min fantastiska pappa. Är tacksam över att jag pratat med henne flera gånger på telefon här nere o varje gång var hon lika förvånad över att det gick att ringa hela vägen till Australien. Hoppas o tror att hon förstod att jag älskade henne även om jag aldrig sagt det. Nu behöver hon inte lida mera och hon somnade lugnt o stillsamt in med pappa bredvid sig. Det mest häpnadsväckande är att hennes mamma Ädla likaså dog den 4 November för tjugo år sedan. 

Är så lätt att tänka på alla negativa saker med att hon är borta men stället ska jag försöka tänka på alla underbara minnen o roliga stunder man har med henne. För hon var one of a kind på många sätt o kommer alltid vara en förebild för mig. Önskar bara att jag hade sagt hej då ordentligt men jag antar att ingen kan förutspå såna här saker. Man hoppas alltid på det bästa men ibland så vill universum annorlunda. Nu är det bara att stötta mamma, pappa o emil så gott det går härifrån o på nåt sätt kommer vi ta oss igenom det. Nu har hon det bra utan lidande o de e det man måste tänka på. Det här var det bästa för henne. Bara så overkligt att jag aldrig mera kommer träffa henne. Nu är hon borta för alltid och det finns ingenting jag kan göra åt det. 

Dödsfall får en alltid att tänka på alla i sin närhet o hur man skulle reagera om det faktiskt hände dom nånting. Vet inte hur jag ska överleva den dagen min mamma o pappa bestämmer sig för att lämna mig men jag hoppas att det är långt dit! Livet är alldeles för kort att slösa bort på en massa skit. Sluta bråka, sluta tjafsa, ta vara på tiden ni har tillsammmans! Därför vill jag passa på att säga till mamma. pappa, emil. annica, madelene, mormor, lina, lina, rebecca, amanda, sara, nathalie o en massa mer som jag inte kan komma på nu att jag älskar er så otroligt mycket! Ni betyder allt för mig o skulle nånting hända er vet jag inte om jag någonsin skulle orka upp ur sängen igen. Hoppas att jag får ha er hos mig i många många fler år för jag skulle inte orka leva utan er! Det kommer ta tid men sooner or later kommer jag kunna tänka tillbaka på henne o känna glädje istället för sorg.

Nu är det iaf dags att hoppa i säng o försöka sova lite! Imorgon är det heldag som gäller! Godnatt så länge o ha en fortsatt bra dag!

/Josefin      


Nathalie.

Som ni kanske redan vet så har Nathalie kommit tillbaka efter en tolv dagar lång frånvaro från down under! Tolv dagar kanske många tänker! det är ju inte så länge! men så faan att det är! Mycket kan hända på tolv dagar o jag kan inte vara gladare över att dessa tolv är över så att allt kan bli som vanligt igen!  

Nathalie är bruden från Stockholm som kommit att bli en av de närmasta vännerna jag har! Det finns inte mycket hon inte vet om mig o vet hon det inte än kommer hon få reda på det inom en snar framtid! Hon är en underbar människa som man kan lita på till hundra procent. Hon finns alltid där i vått o torrt o har alltid kloka svar på alla sorters tjejproblem! The best friend alltså!

Nathalie har gjort andra bra saker också. Det är till exempel tack vare henne som den här bloggen finns! Nån gång under förra året bestämde hon sig för att börja jobba på Monster där en viss Andreas likaså jobbade! Ett år framåt i tiden sitter jag här o bloggar på min o Andreas alldeles egna blogg! :) Så det kan gå! När jag tänker efter är det typ enbart tack vare Nathalie att den här bloggen finns. Det var nämligen hon som sort of kom på titel av bloggen, som för många kan verka lite udda! Men det finns faktiskt en ganska simpel förklaring till det! Nämligen, man brukar säga att saker är fucked up! Typ min dator är helt fucked up! Knulladupp är bara en direkt svensk översättning av det! Jag o Nathalie brukar säga att nånting är uppknullat men min o Andreas översättning fick bli knulladupp som faktiskt egentligen är mera korrekt! Därför vill jag passa på o tacka Nathalie för att du gjorde denna blogg möjlig! Tack Nathalie! Exempel på andra ord som introducerats av orddrottningen själv är 'horbarn' och 'fittskit'. Även här vill jag passa på att tacka för mycket användbara ord! Tack Nathalie! Du är bäst på alla vis! ;) :)
 

 

Du betyder otroligt mycket för mig Nathalie o vi kommer rocka fett de senaste månaderna härnere! Förstår att det kan kännas jobbigt att komma tillbaka men vi kommer ha as kul o har vi inte det ser vi till att det blir det! Det är vi bäst på! Är så glad att jag träffat dig och funnit en vän för livet! Hoppas att 'någon' därhemma förstår vilken fantastisk tjej du är o inte knullar upp sin chans med dig! För du är fantastisk och du förtjänar den bästa! Tack för att du finns!

/Josefin

Hemma.

Nu har nathalie äntligen kommit tillbaka o vi har dragit allt mellan himmel o jord på bara några timmar så nu har jag världens hemlängtan! Jag vill också hem o äta svenska mat o godis o glass o träffa min familj o kompisar! Jag vill också få en kram o kunna gå ut o rida o ta en promenad med Larz! Jag vill kunna ta bilen in till stan o köpa kinamat o godis o hänga med de som betyder mest o sen gå ut o shaka gärnet på statt! Jag vill kunna gå upp på morgonen o gå ner i köket o hälsa på mamma o pappa, äta favorit frukosten på verandan för att senare gå upp o lägga mig i soffan o kolla på en film! Jag vill kunna ringa Becca o Lina bara för att fråga hur de mår utan att känna att tiden rinner iväg o hur dyrt det kommer bli! Jag vill kunna dra till Karlstad lr Örebro för en shoppingdag som alltid brukar sluta på nåt roligt sätt, typ fortkörning eller krock med mera! :) haha

Det går inte ens att beskriva hur mycket jag saknar! Saknar alla små saker som att möta pappa med bilen när jag är ute o rider! Att kunna cykla till mormor o hämta glass! Att hämta Emil från hockeyträningar o sitta i snacka skit hela vägen hem! Att äta lunch med mamma på stan! Jag saknar Brogårdsskolan o alla håltimmar i rasthallen med Lina! Alla luncher med henne på stan då vi alltid lyckades stöta ihop med folk som man absolut inte ville stöta ihop med! Alla klockrena godislagrets besök med påsar som enligt snubben som jobbade där skulle kosta 60 spänn när de egentligen kostade 25! Alla joggingturer med Lina i högsommarvärme som vi mer lr mindre trodde skulle bli våra död!

Jag saknar saker som jag aldrig trodde att jag skulle sakna och som jag inte trodde betydde så mycket för mig! Men framför allt saknar jag alla människor! Saknar familj, vänner och djur! Ni betyder allt för mig! Vet att det var mitt val att åka hit o jag ville inget annat än att komma bort därifrån men ibland tror jag att jag åkte av fel anledning! Allting gick så fort på slutet o jag önskar bara att jag hade kunnat ta vara på tiden bättre! Ibland har man så bråttom bort från saker att man inte hinner reflektera över varför man måste bort från dom från första början! Vill iaf att ni ska veta att ni betyder allt för mig o jag älskar er oerhört! Hoppas inte att ni tycker att jag övergav er på nått sätt för det gjorde jag inte! Det här var bara något jag behövde göra o förhoppningsvis kommer jag komma hem som en bättre människa då jag lärt mig att förstå vad som verkligen betyder något! Ni är underbara som stöttat mig genom vått o torrt o jag har och ska fortsätta försöka stötta er så gott jag kan från andra sidan jordklotet! Love you guys! Friends and family! 


  

En sommarkväll hemma hos Kilmans! Ni är bäst!

/Josefin

RSS 2.0