Förlåt!!!!!
Det går inte ens att beskriva hur lycklig jag är just nu! Nästan gråtandes läste jag Andreas meddelande på facebook där det stod att våran bebis var räddad! Vet inte ens hur jag ska börja beskriva hur allt det här gick till! Jag råkade iaf radera min o andreas blogg o jag kan bara ännu en gång be om ursäkt för det. Förlåt Andreas! Jag vet att jag inte får säga det men det skiter jag blanka faan i för jag är verkligen ledsen för de senaste dagarna! haha känns som att hela min värld vändes upp och ned när jag tryckte på 'ta bort blogg' knappen. Nu kan vi iaf blogga på som vanligt o det känns skönt att de gamla texterna finns kvar!
För att förklara hela biten hur allt det här gick till var det som vanligt min klockrena klumpighet/klantighet som slog till en gång för alla måste jag säga. Det finns många historier att berätta men den här tar nog ändå priset. Har faktiskt aldrig hört talas om nån som 'råkat' raderat sin blogg. Men jag bjuder på den! Nån måste vara den första ;) Jag satt iaf o pratade med Andreas på msn, hade lite små tråkigt (haha no offence Andreas ;)) o tänkte att jag skulle skriva ett inlägg på bloggen. Hade ingen aning om vad jag skulle skriva så jag kollade runt lite på sidan. Helt plötsligt ser jag den här röda knappen med ett vitt uttropstecken i där det står 'ta bort blogg' bredvid, som jag kikat på många gånger förut o faktiskt funderat både en o två gånger på vad som händer när jag trycker på den, o just den dagen var det så otroligt lockande att trycka på den. Jag säger det, jag är som en liten barnunge som när nån säger 'tryck inte på den här knappen' så nog fan är jag där o pillar på den. Iaf jag tänkte att det måste komma upp nån ruta, typ 'är du säker' ruta så jag trycker. Sen är det lite suddigt, det var ju faktiskt en traumatisk upplevelse kan jag säga. På bara några hundradels sekunder fylls lösenordet i av sig själv och OK-knappen trycker på sig själv (inställningar på min dator) och vips så var det 0 bloggar kvar. Jag kan allvarligt säga att mitt liv passerade i revy på de hundradels sekunderna.
Tack Andreas för att du var så lugn o sansad o för att du inte bröt kontakten med mig lr ens blev arg för den delen! Du är guld värd! Har mått as dåligt (fråga Julia, Alexandra lr Nathalie) för det här o det var inte min mening. Jag är klantarslet nummer ett, citerat från min mor, o det kommer jag nog alltid vara! Men nu har jag plus alla andra lärt oss något av det här! För i helvete, TRYCK ALDRIG PÅ 'TA BORT BLOGG' KNAPPEN! Det kan få förödande konsekvenser! :D
Förlåt ännu en gång! Nu är vi tillbaka på banan igen o nu ska det bloggas som aldrig förr! Det rycktas att det ska bli en vit helg så då kommer jag ha mycket tid över till att blogga! Men det spörs som jag brukar säga!
Take care!
/Josefin
För att förklara hela biten hur allt det här gick till var det som vanligt min klockrena klumpighet/klantighet som slog till en gång för alla måste jag säga. Det finns många historier att berätta men den här tar nog ändå priset. Har faktiskt aldrig hört talas om nån som 'råkat' raderat sin blogg. Men jag bjuder på den! Nån måste vara den första ;) Jag satt iaf o pratade med Andreas på msn, hade lite små tråkigt (haha no offence Andreas ;)) o tänkte att jag skulle skriva ett inlägg på bloggen. Hade ingen aning om vad jag skulle skriva så jag kollade runt lite på sidan. Helt plötsligt ser jag den här röda knappen med ett vitt uttropstecken i där det står 'ta bort blogg' bredvid, som jag kikat på många gånger förut o faktiskt funderat både en o två gånger på vad som händer när jag trycker på den, o just den dagen var det så otroligt lockande att trycka på den. Jag säger det, jag är som en liten barnunge som när nån säger 'tryck inte på den här knappen' så nog fan är jag där o pillar på den. Iaf jag tänkte att det måste komma upp nån ruta, typ 'är du säker' ruta så jag trycker. Sen är det lite suddigt, det var ju faktiskt en traumatisk upplevelse kan jag säga. På bara några hundradels sekunder fylls lösenordet i av sig själv och OK-knappen trycker på sig själv (inställningar på min dator) och vips så var det 0 bloggar kvar. Jag kan allvarligt säga att mitt liv passerade i revy på de hundradels sekunderna.
Tack Andreas för att du var så lugn o sansad o för att du inte bröt kontakten med mig lr ens blev arg för den delen! Du är guld värd! Har mått as dåligt (fråga Julia, Alexandra lr Nathalie) för det här o det var inte min mening. Jag är klantarslet nummer ett, citerat från min mor, o det kommer jag nog alltid vara! Men nu har jag plus alla andra lärt oss något av det här! För i helvete, TRYCK ALDRIG PÅ 'TA BORT BLOGG' KNAPPEN! Det kan få förödande konsekvenser! :D
Förlåt ännu en gång! Nu är vi tillbaka på banan igen o nu ska det bloggas som aldrig förr! Det rycktas att det ska bli en vit helg så då kommer jag ha mycket tid över till att blogga! Men det spörs som jag brukar säga!
Take care!
/Josefin
Kommentarer
Postat av: Julia
Thank GOD! ;) Nu lämnar vi det förflutna bakom oss och blickar framåt mot ljusare tider..haha..
Trackback
