Grodan.
Grodor avser här släktet Rana men kan också avse familjen äkta grodor. Som vattenlevande larver (yngel) äter de alger, växtdelar och smådjur. När de förvandlats och påbörjat sitt landliv äter de maskar, sniglar, spindlar och andra småkryp. Groddjurens levnadssätt och fortplantning har anpassats efter en hög dödlighet i de lägre åldersklasserna. Under den årliga lekperioden producerar exempelvis en åkergrodehona en äggsamling med cirka 1 500 ägg och av dessa överlever mellan fem och tio fram till vuxen ålder då de själva kan delta i fortplantningen. När grodor föds, föds de med gälar men medan de växer utvecklas lungor som de använder som fullvuxna.
/Josefin
Två av de fem svenska arterna långbensgroda och gölgroda är rödlistade, det vill säga löper risk att försvinna.
Orsakerna är dels att småvatten och våtmarker dikats ur, fyllts igen och blivit igenväxta i stor omfattning under de senaste 200 åren.
Exempel på arter som finns i Sverige är vanlig groda, åkergroda samt ätlig groda. Grodor förekommer ibland som sällskapsdjur. Vissa människor plockar grodrom och låter dem utvecklas i akvarier. Grodor kan även ätas, exempel på det är grodlår. Grodor används även som frontfigurer på bland annat TV o ett exempel på en känd groda är Kermit i Mupparna.
/Josefin
Kommentarer
Trackback